Oscar 29 maj 2007

Färdig!! Såhär pigg och glad var jag den 25 maj på BF +2, fyra dagar innan Oscar föddes.

Måndagen den 28 maj började jag känna lite sammandragningar och trodde att det kanske skulle kunna dra igång under dagen, då det ändå gått fem dagar över tiden. Tobbe stannade hemma på morgonen då vi ändå skulle till Södra BB på kontroll vid 9.30. Sammandragningarna var lindriga och kom väldigt glest och sporadiskt, samt att de inte var kraftiga alls så Tobbe gick till jobbet efter kontrollen.
Hemma på kvällen fortsatte de komma med spridda skurar och fortfarande ingen styrka eller regelbundenhet. Vi gick ut och promenerade till ICA Årsta. Där köpte vi b la kexchoklad, Mer, glass och mariekex för att kunna ta med till BB. Ja, glassen skulle ju inte med till BB såklart. Tror dock att det mesta åts upp innan…Värkarna tilltog lite under natten, jag kunde inte somna alls utan låg och läste. Fortfarande var värkarna inte så täta men styrkan på dem ökade tyckte jag. Tobbe stannade hemma på tisdagen då jag verkligen kände mig påverkad av smärtan. Vi klockade värkarna som då varade i ca en minut men tätheten på dem var inte regelbunden, utan det kunde gå 10-15 minuter mellan ibland och ibland var de tätare. Jag kunde inte sitta och kissa, för då kom det som en värk, utan fick göra det i duschen och när jag ville kissa men inte duscha fick jag göra det i en burk. Hade ringt Södra BB på natten och de sa att det lät som att det var i början av värkar. Ringde igen på eftermiddagen och bad att få komma in och kolla läget för att se hur långt det gått, hur öppen jag var. Samt att jag kände att värkarna nu var starkare på något sätt, trots att de inte var ”tillräckligt täta”.

Klockan 17 kom vi till Södra BB, vi lämnade väskan i bilen då vi inte ville ta förgivet att det var dags. Jag blev då undersökt med CTG och det såg bra ut. Jag sa att jag misstänkte att vattnet läckt (tyckte det såg konstigt ut när jag kissat i behållaren hemma) och de ville då inte undersöka mig utan att veta säkert. Så då fick jag gå runt i korridoren med en binda, som de sedan skulle kolla om det fanns spår av fostervatten på. Vi gick runt i typ 10 minuter och sedan gick vi tillbaks till rummet och jag la mig på sängen. Då sa det poff, det kändes som en ballong sprack, och vattnet gick. Klockan var då 18.20. Tobbe gick och hämtade barnmorskan (och studenten som även var med) och de kollade då på bindan som var mekoniumfärgad (bebisen hade bajsat i fostervattnet), vilket ledde till att vi skulle få stanna kvar oavsett. Tobbe gick då ner till bilen och hämtade väskan och de undersökte mig. Jag var öppen typ 4-5 cm och efter ett tag tilltog värkarna allt mer. De blev både starkare och tätare. Barnmorskan frågade om jag ville duscha, men jag kände att jag inte orkade lyfta mig från sängen och ville ligga kvar. Tobbe erbjöd mig bulle eller något att äta och jag kommer ihåg att jag blev irriterad, var ju inte alls sugen på att äta, hade bara såå ont och ville ha hjälp med andning och att slappna av. Barnmorskan var jättebra och fick andningen och avslappningen att fungera bättre. Låg mest på rygg men även lite på sidan med saccosäck mellan benen. Det blev inte alls som jag tänkt mig att jag skulle variera ställning och gå runt. Orkade inget annat än att ligga på rygg, värkarna kom så tätt att det knappt kändes som något mellanrum alls. Barnmorskan började fråga om smärtlindring och jag skulle kunna ha tagit vad som helst just då, smärtan var så påtaglig. Men jag tänkte väl någonstans att jag ville ha något som verkade direkt och lustgas var det som verkade bäst. Klockan 20.25 fick jag lustgas och det fungerade, eller tog i alla fall udden av smärtan. Det kändes som ett väldigt tryck bakåt och och att Myrans huvud var så långt ner, det tryckte på otroligt mycket. Kommer ihåg att Tobbe höll upp en body som vi hade med oss, en ljusblå omlott body från HM.
Någonstans här är det skiftbyte och de byter därför barnmorska vid klockan 21, men studenten säger att hon stannar kvar om hon får. Vilket jag tyckte var jättebra för hon kändes som en trygghet. När den nya barnmorskan kom in var jag påverkad av lustgasen så jag kom inte ihåg allt så tydligt. Klockan 21.05 började krystvärkarna och barnmorskan frågade om jag ville resa mig mot gaveln för att hamna i en bättre ställning. Det orkade jag dock inte, eller jag kom i alla fall aldrig upp. Då blev jag istället kommenderad till en förlossningspall på golvet. Tobbe fick dra fram en fåtölj och sitta och hålla i mig bakifrån. Barnmorskan sa att jag måste ta av mig linnet för snart kommer jag ha en bebis som ska upp på bröstet. Just denna lilla grej, att få av linnet, kändes som en oerhörd kraftansträngning. Någon gång under detta slutskede, innan jag sattes på pallen, hade de släckt ner i rummet och Tobbe tänt ljus längs med väggen.
När Myran kom ut var det verkligen ett litet varmt och halt knyte som lades upp i min famn på mitt bröst. Jag kommer ihåg att de sa 19 minuter över och att jag frågade över vad? Hade verkligen ingen tidsuppfattning. Jag hade halkat ner från pallen och halvlåg. Det tog någon minut, eller några sekunder, innan vi kom på att fråga vad det blev för något kön. Jag minns att jag knappt såg för att jag inte hade några glasögon eller linser på mig, det var lite mörkt och att navelsträngen hängde i vägen. Men vi fick kolla själva sa barnmorskan och då såg vi att det var en liten kille. Tobbe klippte av navelsträngen och sedan lades jag i sängen igen.
Oscar lades på mitt bröst och nu skulle moderkakan ut. Det kändes mer än jag trott, trots att jag hade honom att fokusera på. Studenten visade upp moderkakan när den kom ut och vi pratade lite allmänt. Sedan skulle de kolla om jag spruckit och sy. Ett stygn invändigt och lite ytliga sprickor som skulle få självläka. Bedövnings sprayen inför stygnet sved som bara den men sedan kändes det inget mer. Oscar fick ligga på bröstet och han åt då för första gången i nästan en timme. Sedan vägdes och mättes han, 3200 g och 50 cm lång. Världens finaste och mest perfekta skatt född den 29 maj klockan 21.19.

Oscar ligger och sover i korgen på Södra BB.